Lyckas med bokashi

Mjölksyran i bokashin ger den goda jorden

Det är lätt att lyckas med bokashi om det blir en stor del mjölksyrning i bokashihinken. I en fermentering med EM, som är mikroorganismerna som finns på bokashiströets korn, så strävar vi efter att få många mjölksyrebakterier bland matresterna. Mjölksyrebakterierna bildar mjölksyra som sänker pH och då kan man fermentera mögliga och illaluktande matrester utan att det blir dålig lukt i köket. Mjölksyran ger en frisk behaglig lukt som inte stannar kvar i rummet efter att man har öppnat hinken. När det blir lågt pH i hinken så blir det också bra jord på kort tid av det du fermenterat.

Om det inte blir en stor andel mjölksyrning i bokashihinken så höjs pH och det kan bli en sekundär fermentering (dålig lukt) istället. De syror och ämnen som bildas under en sekundär fermentering är inte bra för jorden och växterna. Då tar det längre tid för bokashin att bli jord som fröer och växterna rötter trivs i. Groningen försämras, det blir svaga växter från de frön som gror och försådda plantor försvagas och slutar växa när de planteras i sådan jord. När pH är för högt så kan patogener, sjukdomsframkallande bakterier och svampar, växa till mer och det påverkar inomhusmiljön och hälsan negativt.

Använd inte papper i bokashihinken

Använd aldrig papper (några tussar hushållspapper är ok) när du ska fermentera matrester. De som ger tips om det försöker lösa problemet med dålig lukt på samma sätt som man gör i en kompost, men det blir helt fel i en bokashihink. I en kompost använder man kolrikt material, som papper, för att balansera fukt och lukt i fuktiga matrester, men i en bokashihink, som klarar av att fermentera bara fuktiga matrester med bra lukt, blir det inte bra alls.

Man kan inte suga upp vätskan som bildas i hinken under fermenteringen genom att blanda papper och matrester för då blir det liten eller ingen fermentering eftersom papper inte kan fermenteras av mjölksyrebakterierna. Papper gynnar svamptillväxt, och svamp konkurrerar med mjölksyrebakterierna om näringen i matresterna, så stora mängder papper i hinken leder till mindre mjölksyrabildning. Om det inte blir tillräckligt med mjölksyra i hinken, så sänks inte pH och det blir en dålig fermentering och bildning av ämnen som luktar illa och inte är bra för hälsan. Pappret kan alltså minska dålig lukt men resultatet är ändå att det blir en sämre jord för växterna eftersom det inte blir en bra fermentering.

Bra strö är viktigt för att lyckas med bokashi

Se till att alltid använda bokashiströ som har bäst-före-datum så du vet att ströet innehåller tillräckligt av de bakterier som fermenterar genom att sänka pH. När pH sänks så blir lukten friskt syrlig och det blir en säker fermentering inomhus. Mikrojords bokashiströ har bäst-före-datum och om ströet förvaras i jämn temperatur (rumstemperatur går bra) och mörkt i påsen det kom med så håller det mycket längre än bäst-före-datum. Det är bara Svart bokashi, som består av biokol som inte bryts ner av bakterierna, som saknar bäst-före-datum.

Om det blir dålig lukt i hinken även om du tar rätt mängd strö:

  • Ströet kan ha blivit för gammalt eller så behövs mer strö
  • Matresterna är inte hoptryckta så det bildas luftfickor där svamp och andra bakterier som skapar dålig lukt kan trivas och konkurrera ut mjölksyrebakterierna
  • Det kan vara för mycket fett (feta såser, olja, fisk och kött) eller animaliska proteiner (mjölkprodukter, kött, fisk) i hinken. Om det ofta blir mer animaliskt protein och fett i hinken än vad det är grönsaks- och fruktrester så blir det bättre fermentering med Bokashi torrt strö utan agnar. Då blir det en väldigt bra jord även av svåra matrester.
  • Det kan ha blivit för torrt i hinken. Spraya med vatten eller hellre med EM Aktiv utspätt 10 gånger med vatten.
  • Det kan ha blivit för blött i botten, se till att tappa av lakvatten med jämna mellanrum.

Hinken måste vara lufttät

En bricka eller skärbräda med en tyngd ovanpå tar bort en tillfällig gasbildning i bokashihinken.

En lufttät hink är en förutsättning för att fermenteringen ska lyckas. Välj en hink som har ett lock som är svårt att sätta på och öppna.  Snäpplock fungerar inte utan gummitätning. Det är okej med luften som kommer in när du öppnar hinken en gång om dagen för att fylla på den, syret i luften förbrukas fort. Men den stadiga ström av syre från luft som kommer in när hinken är lite otät sätter stopp för mjölksyrebakteriernas fermentering, och då kommer det lukta illa även när locket är på. Förutom dålig lukt så kan bildning av svamp och mögel på toppen vara tecken på att hinken inte är tät.

Misstänker man att hinken är otät, så kan man tynga ner locket genom att sätta en bricka eller liknande som täcker lockets alla fyra kanter, och lägga böcker och något annat tungt på toppen som väger 3-5 kg. Om mögeltillväxten slutar då så är locket otätt. Det här knepet är också bra ifall man har haft i så mycket frukt i hinken så att det blir en tillfällig gasutveckling (koldioxid) som trycker upp locket. Med stängt lock i 2-3 dagar så hämmas jäsningen så mycket att mjölksyrebildningen kan ta över, och gasproduktionen upphör.

Dålig lukt som stannar kvar i hinken

Har man haft en hink med dålig lukt så kan den fortsätta lukta illa, eftersom ämnena som luktar illa fastnar i plasten. Ett enkelt sätt att tvätta bort dessa ämnen är att stryka på matolja. Låt sitta i minst en kvart, och torka sen bort oljan. Det kan vara lite dålig lukt kvar efter oljebehandlingen, men varje lyckad fermentering gör att doften försvinner mer och mer.

Vårda bokashihinken

Kom ihåg att kranhinken är gjord för inomhusbruk. Hinken slits fortare om den förvaras så att den utsätts för stark solstrålning utomhus. UV-skyddet i plasten förbrukas för fort, och till sist blir plasten spröd och och går lätt sönder. Just locken är extra känsliga för kyla, värme och uv-strålning, så för att lyckas med bokashi är det viktigt att ha kranhinken inomhus. Det är heller inte bra om hinkens innehåll fryser och expanderar så att plasten spricker. Det är heller inte lämpligt att stapla kranhinkar på varandra utan att ha något emellan som fördelar tyngden till kanterna av locket.

Rätt temperatur

Fermenteringen fungerar bäst i rumstemperatur eller upp till 35 grader. Mellan 15-18 grader kan också fungera, men då är det bäst att låta den stå en vecka extra på efterfermentering.